Ur barnamun

Misstänksamma ljud vid middagsbordet. Anton ler busigt. 

Thomas: "Va?! Släpper du väder?"

Love: "(Fniss) Det luktar väder!"

Smygtitt genom ett fönster

På två bästisar som leker med LEGO. 

Något som börjar likna jul

En skev krans, pappafarmor Brittas fantastiska fikonbollar, kristyrer från mormor, dagispynt och julkort, en burk glittrande kottar... Kanske blir det jul ändå i vårt hus.  

Tredjeadventsfrukost

Barnen släpade mig upp ur sängen imorse. Halv tio kändes orimligt tidigt. Thomas brukar vara den trevliga morgonföräldern, men är tillfälligt ur funktion av influensavärk. Det var bara att ta sig upp och svälja surheten. 

Anton med sedvanligt strålande morgonhumör plockade fram kräftstjärtar ur kylskåpet till frukostpålägg. 

"Jaaa! Kräk!!!" utbrister Love. 

Jag blev genast lite piggare. 

Less is more?

Zombiespaning

Ett återkommande inslag under planteringen!

Planteringshjälp

Tackar vi för!

Ett genusexempel av två fyraåringar

Anton och hans bästa kompis Iris låtsades att de var Hulken och förklarade så här:

Anton: "Jag är Hulken och Iris är också Hulken"

Iris: "Ja, Anton är pojk-Hulken och jag är flick-Hulken."

Anton (klädd i helgrönt): "Jag är grön precis som den riktiga pojk-Hulken. Och Iris (i randig tröja) är precis som den riktiga flick-Hulken ska vara."

Mamma blir stolt över två små som är genusmedvetna, men inte -begränsade. Klart vem som vill kan vara Hulken! De påhittiga små sprang därefter iväg på nya äventyr i form av maskerad i bilen. 

Någongång mellan igår och idag

"Morgondagen och gårdagen var lika långt borta, men just nu lyste solen klarrött mellan björkarna och luften var sval och mild. Det är en kväll för sång, tänkte Snusmumriken. En ny visa som ska ha en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli och resten bara hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas med sig själv."

Ur "Det osynliga barnet", Tove Jansson

Middag för två

Love stor nu

Nu tycker Love att han är stor. Vill inte sitta fastspänd i bebisstolen längre. Vill sitta på riktig stol som vi andra. Praktiskt också, då kan han vila huvudet samtidigt som han äter. 

Love på dagis

Vårtecken

En liten bukett snödroppar "till hela familjen från Anton".

Sjuka eländes jävla skit!!

Starten på 2014 har varit brutal. Anton har haft sin hittills värsta öroninflammation, Love har haft två öroninflammationer, jag har haft öroninflammation och bihålehuvudvärk. Fyra penicillinkurer har klarats av. Love har haft över 41 graders feber i två omgångar. Och han har haft krupp och svårt att andas så att vi fick åka till akuten. Anton har haft kraftig hosta i fem veckor. Jag har haft i tre veckor. Love har fått en allergisk reaktion mot en vaccinspruta eller vad det nu var, så att han fick ringformade utslag större än femkronor över nästan hela kroppen. VAB, sjukfrånvaro, sömnlösa nätter, vårdcentralsbesök. Nu är mina krafter slut och jag är sjukskriven en vecka för återhämtning. Det ena avlöser det andra så att det känns som ett dåligt skämt. Eller att nån försöker ta kål på oss. Fan heller att det ska lyckas!!

Ny karriär?

Anton: "Vilken tur! Äntligen har drakbåten fått en kapten!"

Mamma: "Vad heter han då?"

Anton: "Den snälla kaptenen."

Nästkusiner emellan

Hjalmar bjuder Love på majs. Gott, tycker Love. 

Grattis pappamormor Gunvor 80 år!

I måndags fyllde vår pappamormor Gunvor 80 år. Stark och glad och hurtig som få är du en förebild för oss alla, Gunvor. Vi är så glada för dig! Grattis till 80 år!

Sofie, Thomas och Stina skrev en sång för att fira vår Gunvor. Melodin är "Dagny" och texten fastnar i hjärnan. Här kommer den så kan alla som läser tralla en egen liten hyllning till Gunvor framför datorn.

 

Till Gunvor
Melodi: Dagny

1.    Mor å mormor, gammelmormor, farmor,
gammelfarmor e du me!
Redig mad me kött å päror bjuder du
å alla e vi me!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Mojan du e vår sol, oh oh oh Mojan, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

2.    Golfrundan du promenerar runt,
slår in på green, sätter en putt!
Dansa kan du me å håller koll
på alla turer, hopp å skutt!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Mormor du e vår sol, oh oh oh Mormor, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

3.    Ung å fräsig, alltid snygg å fräsch
å me humör ständigt på topp!
Vi e alla dina ungar, å för oss
du alltid ställer opp!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Farmor du e vår sol, oh oh oh Farmor, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

4.    Väveri, ett avsnitt av Glamour,
lite Sudoku varje da!
Gymnastik för knoppen de e bra,
så du e alltid pigg å gla!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Mojan du e vår sol, oh oh oh Mojan, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

5.    Goast bröd, de e de du som gör,
å tårtor till kalas å fest!
Alla äter vi för mycket då
för de e du som bakar bäst!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Mormor du e vår sol, oh oh oh Mormor, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

6.    Mormor vet minsann vad julmat e,
ja de e både varmt å kallt!
På Lillejul du fixar stort kalas,
ja, de e folk mest överallt!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Farmor du e vår sol, oh oh oh Farmor, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

7.    Mormor e en riktig bonnatös,
ja, du vet hur man föser kor!
Visst e du född uti ett hus nånstans,
Där sonen Palle numer bor?!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Mojan du e vår sol, oh oh oh Mojan, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

8.    Mormor, du kan göra loppisfynd,
ja, man blir nästan alldeles yr!
Tyger, dukar och en hel servis,
men notan den blir inte dyr
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Farmor du e vår sol, oh oh oh Farmor, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

9.    Mojan, du e alls förebild,
klarar allting som du vill!
Lär oss leva likadant som du,
så att vi inte sitter still!
Å alla så ropar vi i kör att:

Ref: Mojan du e vår sol, oh oh oh Mojan, du e så cool!
Hör hur vårt hjärta sjunger tradilill tradiladiladilill!

Ta-hand-om-mig-själv-lunch

Nu-pallar-jag-inte-vara-sjuk-mer-frukost

Lyssnar på kroppen

Jag vet det så väl. Att kroppen måste få säga sitt. Och när den pratar tillräckligt högt och snabbt går den inte att argumentera emot. För det är ju kroppen som är jag, den som ska orka bära genom dagen, den som ska orka göra det min hjärna så fiffigt tänker ut. Nu talar kroppen tydligt, den är trött. Inte konstigt alls efter den sjuka start vi fått på det här året. Så jag försöker stänga av stress- och måste-tankar och vila. Bara vila. I alla ögonblick.

Hamburgerbröderna!

En liten pirat och en nyklippt

Sjuka

Andra öroninflammationen på en månad. Andra penicillinkuren. Stackars Love liten. Anton hostar och hostar. Stackars Anton. Mamma hostar mä. Stackars. 

Sociala nätverk

Min son berättar om något som hänt på dagis och plötsligt nämner han Facebook. 

Mamma: "Anton, vet du vad Facebook är?

Anton: "Ja-a!" (Tveklöst)

Mamma: "Kan du berätta för mig?"

Anton: "Det är ett församlingshem."

Javisst. Han har ju rätt på något vis. 

Väluppfostrade pirater

På Antons teckning står Sjörövarna på kö till skattkistan och väntar på sin tur. 

Hästens år

I fredags gick vi in i hästens år enligt den kinesiska kalendern. Det firade vi tillsammans med vår Essies närmaste på China Wall i Kristianstad. Det gör oss ont att familjen Nordström-Sandström precis förlorat sin Greta-labbe i en sorglig olycka. Extra viktigt att samla de nära och kunna finnas för varandra. 

Gott Nytt År!!

Snö och blåst

Vinter, vinter, vinter. Jag älskar det vita, friska och kalla. På alla sätt utom ett. Att köra i det. Ska det inte sluta blåsa snart? Har tränat vinterkörning på sträckan Åhus-Kristianstad en massa nu: ishalka, drivbildning och snörök. Det är inte lång sträcka, men i 30-50 km/h tar det en stund att köra till jobbet...

Toalett-som-en-plätt

Love tycker att det är kul att kissa på toaletten. Speciellt om man har sällskap.

Två kalas

Först firade vi Ludvig som fyllde fyra år. Kapten Krok-lek, radiostyrd bil, hamburgare, glasspinne och fiskdamm med godispåse. Sen raka vägen till Molle som fyllde fem år. Korv med bröd, glasstrut, knorr på grisen, en gummiorm, ett skepp med rutschkana till piratens säng och fiskdamm med en till godispåse. Fyra timmars barnkalas. Ja, det är nog ungefär vad man klarar av. Som mamma i alla fall. Anton kunde kanske stannat en stund till och byggt en koja i soffhörnet i Molles vardagsrum och sparkat sönder en ful snögubbe. Eventuellt. 

Grattis farmor Stina som fyller år idag! Det firade vi igår. Kalashelg alltså. 

En vecka borta

Rockstjärneturné kallar min chef det. Tisdag till fredag har jag varit på introduktionsresa i Belgien (Leuven) och Frankrike (Strassbourg). Jag har sovit i hotellsängar, ätit mackluncher och alldeles för sena flerrättersmiddagar på kvällarna. Jag har ätit Fois Gras till förrätt och surkål till huvudrätt. Jag har färdats i 180 km/h i en ryckig minibuss med smågalen polsk chaufför. Jag har varit vilse i en fransk stad. Jag har provsmakat från belgisk choklad till smakförstärkare. Jag har haft kostym och träffat kollegor och pratat engelska och druckit körsbärsöl och skrattat. Och jag har längtat. Hem till tre själar värda all längtan. 

Glimtar ifrån ett år

För ett år sedan började jag skriva Familjen Henryssons årskrönika 2012. Den blev aldrig klar. 2012 var mitt mest osannolika år. Mitt sorgligaste. På några sätt ett av mina finaste. Födelse och död, livets största händelser, samsades om ork och utrymme på kort tid. Att sammanfatta detta i korta meningar blev för brutalt, jag hade inte det perspektivet som krävdes.

Det är mycket från 2012 som jag inte minns. Men det är ett viktigt år, och därför är den här krönikan viktig för mig. För när jag bläddrar genom bloggen så finns de ju där! Glimtarna jag vill minnas från 2012! Snapshots ur våra liv. Det där hemska, fina, känslosamma året som för alltid har förändrat mig.

Innan jag låter er läsa vill jag poängtera en sak. Mina årskrönikor är uppbyggda på korta meningar om vad som hänt under året. Som en sammanfattning, ett skönt sätt att se tillbaka och tacka det året som gått, avsluta och gå in i nästa. I mina krönikor är inte syftet att ta fram de stora känslorna. Det blir naturligt att lyfta fram fina saker som jag vill minnas. Men för läsaren kan det tyckas som att vi detta året begravde min pappa och sedan gick vidare och levde våra liv. Jag önskar att det hade varit så, för det var det min pappa önskade och ni ska veta att jag har försökt. Men mellan raderna av korthuggna 2012-minnen döljer det sig oceaner av saknad, oro, energilöshet och tårar. Det är mycket jag önskar hade varit annorlunda. Men det var så här det blev.

Så varsågoda - något försenat, år 2012 i familjen Henryssons regi.

Familjen Henryssons årskrönika 2012

Januari:
Vid årsskiftet 2011-2012 läggs applikationsavdelningen på IFF Norden i Knislinge ner och flyttar till Holland. Jag blir uppsagd från mitt jobb och vankar rastlöst omkring hemma, fördriver tiden med promenader, träning och brödbak i nyinköpta assistenten. Börjar också läsa en kurs i kreativt skrivande på distans från Kristianstad Högskola. Anton är på dagis ca 20 timmar i veckan. Vi gör ultraljud på lilla Sue-Ellen i magen och allt ser fint ut. Jag mår ganska illa och känner mig svajig hela första trimestern av graviditeten. Vill helst inte äta alls, men om jag måste så vill jag ha ordentlig husmanskost. Vi åker skridsko och grillar korv i Öved en fin vinterhelg och firar kinesiskt nyår med Essie och hennes familj på restaurang Rosegarden i Kristianstad.

 
 

Februari:
I februari är det en del snö, vi åker pulka i Degerberga. Anton 2,5 år skottar snö med sin skyffel, diktar om en stol, är grym på att bygga torn av klossar och tycker om att diska med mormor. Jag och Thomas firar vårt 10-årsjubileum med en skön barnfri helg på spa. En annan dag spenderar vi med att skruva ihop en duschkabin i Kullan. Detta förtjänar sin plats i krönikan för att påminna oss om att aldrig göra om det. Blod, svett och tårar – nästa gång köper vi en ny! Anton är ledig från dagis på måndagar, en av dessa åker vi till Löberöd på playdate med Nils och Vidar. Nils ska precis som Anton få ett syskon och detta blir sista gången vi träffar bebismagen.

 
 

Mars:
I mars föds kronprinsessbebisen Estelle. Flera av våra kompisar får också barn, nya små personligheter kommer till världen i Albert Mackie, Doris Dahlson, Nina Ohlsson och Emil Clementson. Jag och Thomas ser den bästa show vi någonsin sett – Ljust och fräscht med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert. En annan kväll åker vi till Bromölla och tittar på Tommy Cash’s bror, också en show väl värd att minnas. En skön söndag lagar vi dansk fläskstek tillsammans med mina föräldrar och min bror Niclas med familj.

April:
I april är det påsk. Anton har “fröknar” i ansiktet och “sjalettmössa” på påskfesten på dagis. Vi målar ägg med mormor och morfar och har traditionell äggrullning i Degerberga med Henrysson-klanen. I mitten av april blir jag arbetslös efter att ha varit arbetsbefriad under uppsägningstiden. Det blir flera telefonsamtal och massor av papper att fylla i till arbetsförmedlingen, a-kassan och försäkringskassan. Jag är nervös för att det inte ska bli rätt med arbetslöshetsersättning och föräldrapenning och SGI. Anton gillar att spela ishockey på trädäcket, intresserar sig för bokstäver och hans favoritmat är matjessill. Han får vattenkoppor och öroninflammation. Jag får mer och mer ont i ryggen i takt med att bebismagen växer. Vi skaffar en begagnad syskonvagn. Mina gamla hemma-kompisar hälsar på i Åhus en helg. I mitten av april rasar hela världen när vi får beskedet att min pappas cancer spridit sig till levern.

 

Maj:
Maj 2012 blir en tuff månad. Det mesta kretsar naturligt kring pappas sjukdom; läkarbesök, ny behandling som verkar lovande men som inte fungerar, föreläsning, mediciner. Jag får en del fina minnen också från min pappas sista tid. Vi har sushifest hemma hos oss, det blir sista gången pappa hälsar på i vårt hus. Vi besöker ett musikklassjubileum i Holje park i Olofström, pappa är glad och pratar med massor av folk han känner. Under Kristi himmelsfärdshelgen planterar vi lärk i Kullan, Alf och Lars hjälper till och pappa orkar vara med hela dagen. På mammas födelsedag får hon en sagolikt vacker orkidé i present av pappa. På en rutinkontroll av bebisen i magen upptäcks extraslag i hjärtfrekvensen, varefter vi gör ultraljud en gång i veckan fram till förlossningen. Som team building innan vi blir en till i familjen åker Anton, Thomas och jag på minisemester till Karlshamn. Vi besöker Kreativum, äter på restaurang och bor på B&B. En höjdare! Vi hinner faktiskt med lite hemmafix också i maj, nytt plåtarbete på huset och en grind till trädäcket kommer på plats.

 

 

Juni:
I början av juni visar det sig att bebisen i magen vänt sig och ligger i säte. Jag börjar oroa mig för kejsarsnitt. Tid för vändningsförsök planeras, när vi kommer dit har bebisen vänt sig tillbaka igen. Den 13:e juni föds äntligen vår lilla bebis, fyra långa dagar efter beräknat datum. Förlossningen startar med vattenavgång. Thomas bär mig nedför trappan från ovanvåningen och ut till bilen eftersom bebisens huvud inte är fixerat. På vägen till sjukhuset får jag ligga ner i baksätet på bilen. Efter en tuff och segdragen förlossning får vi träffa den lilla som varit en del av min kropp så länge. Vår lilla Love. Två dygn i bebisbubblan får vi, innan vi får reda på att min pappas tillstånd försämrats kraftigt och att han inte har långt kvar. Det blir kaos på BB, läkarbesök och extra ultraljud av Loves lilla hjärta, snabbutskrivning för att vi ska hinna träffa pappa. Den 19:e juni drar min pappa och tvåbarnsmorfar Uno Svensson sitt sista andetag. Jag, mamma och Love sitter hos honom och han slutar sina dagar i hemmet. Resten av juni är en röra i huvudet, jag kommer inte ihåg mycket. Men jag minns hur jag sitter hos begravningsentreprenören och ammar min en och en halv vecka gamla bebis. Jag vet också att Pontus och Emma tar studenten. Och att vi firar midsommar med mamma i Åhus. Men jag kommer inte ihåg.

 
 

Juli:
Den 6 juli begravs min pappa i Kyrkhults kyrka. Det är vackert i kyrkan, många människor som pappa betytt något för, fina tal, blommor och musik. Min bror håller ett känslosamt tal och många människor säger fina saker om pappa. Jag gråter tills jag blir helt skakig. Efteråt har vi minnesstund i församlingshemmet och jag håller mitt minnestal. I juli har Thomas semester. Vi åker till musikfestivalen i Hultet med mamma, aldrig någonsin har jag varit ute så länge i totalt ösregn. Vi gör en del utflykter till stranden, Anton “springde och hoppte” från bryggan. Han slutar också med blöjan på dagtid efter en envis kamp med sin far, som gör blöjavvänjning till sitt största semesterprojekt.

Augusti:
Den 15 augusti urnsätts min pappas aska i askminneslunden på Kyrkhults kyrkogård. Vi har en enkel ceremoni med präst och närmast anhöriga. Thomas börjar jobba igen efter semestern. Vi firar den årliga kräftskivan hemma hos Cathrine och Ulf med de andra talgoxarna. Anton fyller 3 år och firas med stort släktkalas. Barnens nästkusin Hjalmar Henrysson föds. Vi hjälper mamma måla om vindskivorna på huset. Love och jag följer med min svägerska Sofie som smakråd när hon provar brudklänningar i Vinslöv. Vi får lära oss något nytt om barn och djur när en hund oväntat gör ett utfall mot Anton. En sådan där onödig sak som bara händer, och som man i efterhand grämer halvt ihjäl sig om vad man skulle gjort annorlunda.

 
  

September:
I september är det dags att gå tillbaka till vardagen igen, jag är mammaledig med Love, Thomas jobbar och Anton går på dagis fyra dagar (15 timmar) i veckan. Love och jag börjar på babyrytmik i församlingshemmet. Jag och Thomas åker på bröllop mellan Karoline och Gustav i Karlskrona, mormor Ulla följer med och passar Love som dricker ur flaska för första gången, Anton är hos farmor och faffor. Vi sätter upp staket runt vår parkeringsplats, något som tar mycket tankekraft, men utförs kvickt och lätt med faffor Alfs hjälp och lite bondröta. Familjen Nordström/Sandström hälsar på en söndag och jag minns det som första gången Anton och Essie leker på riktigt tillsammans, vi går på promenad och de håller varandra i handen. Anton och jag går på konsert med Mora Träsk, Anton är mer fascinerad än danssugen. En natt vaknar Anton med ont i magen. Jag får genast en obehagskänsla som visar sig riktig. En kraftigt inflammerad blindtarm opereras bort på vår lilla treåring och han får ligga på sjukhuset i fem dagar.

  

Oktober:
I oktober firar jag och Thomas vår fjärde bröllopsdag med middag på Spice i sällskap av två sovande barn i dubbelvagnen. Vi firar möhippa för Emma, svensexa för Mats, bröllop för dem båda och dop för sonen Hjalmar. Jag fyller år och firas med ett nytt spännande kameraobjektiv. Anton tre år lär sig prata skånska och leker mycket med sin lillebror i helikopterkojan. Han älskar blodkorv, proviva och “en och en” (katrinplommon och torkad aprikos). Love 4 månader får prova sina första smakportioner av potatis och vitt bröd.

 

November:
I november har vi dop för vår Love Uno Alf Henrysson. Han bärs fram till dopet av fassi Sofie och fabro Andy. Efteråt bjuder vi på dopkaffe med släkten hemma hos oss. Vi firar pappas minne med en vacker minnesgudstjänst i Kyrkhults kyrka på Allahelgona. Efteråt äter vi smörgåstårta hemma hos mamma med pappas närmaste släktingar. Vi firar också min pappas födelsedag för första gången utan honom, vi har en fin stund med ostkaka och foton i Antons säng. Min mamma opereras för starr med gott resultat. Jag börjar sjunga i två projektkörer, en där vi sjunger de vanligaste julsångerna och en annan där vi sjunger ett verk av Benjamin Britten. Våra vänner Ranagårdens flyttar till Åhus. Vi börjar planera min svägerska Sofies möhippa. Thomas kusin Pontus åker på långsemester till Thailand och Fillipinerna.

  

December:
I december slutar Anton 3 år och fyra månader med napp och får istället en liten grön ukulele som han förtvivlat söker tröst hos på kvällen när han ska sova. Han slutar också med att regelbundet sova middag. Love 6 månader börjar sitta i barnstol och får två tänder. Vi gör vårt bästa för att inte vara julsura och planerar in massor av aktiviteter. Vädret är vintrigt kallt och snöigt under större delen av månaden. Vi går på Åhus julskyltning i fullständig snöstorm. På Luciadagen är det femton minusgrader och tjock rimfrost i träden. Thomas är bortrest med jobbet, så jag pälsar på barnen för att åka till dagis luciafirande på morgonen. Bildörrarna är fastfrusna och jag glömmer både det ena och det andra, men luciatåget är så vackert att jag gråter. Vi gör pepparkakshus och vimplar på det traditionella julpysslet hos Karlssons. Love och de andra bebisarna från babyrytmiken är änglar i kyrkans julspel. Min julkör har konsert på julfesten i församlingshemmet. Thomas firar sin födelsedag med musikfest och danska pölser. På lillejul äter vi julmiddag med släkten hemma hos Gunvor och Jan, i år är även min mamma med. Julafton firar vi hemma hos oss i Åhus tillsammans med mamma, Alf, Stina, Sofie, Lars och Andy. I mellandagarna hinner vi äta middag hemma hos mamma med min faster, farbror och kusin, samt träffa mina hemmakompisar hos Ulle. Sen får hela familjen maginfluensa och är sjuka över nyår. Nyårsafton firar vi hemma själva. Vid tolvslaget sover Love, vi andra hinner ut en stund på trädäcket och titta på raketer mellan två toalettbesök.

Det är mycket att skriva om december. Vi tar oss alltså igenom första julen utan pappa. Jag försöker gömma mig i julfixande för att övertyga mig själv om att allt är som det ska. Jag har fortfarande inte accepterat att jag inte ska få träffa min pappa mer, utan lever i ett tillstånd där jag tänker att han finns men att det var hemskt länge sedan vi sågs. På julafton går inte det längre. Om han hade funnits hade han ju förstås varit där hos oss. Jag minns inte så mycket av själva julafton. Jag vet att vi åt julbord, att Anton hade klätt granen i färgskala, att han fick ett pussel i julklapp som han ägnade flera timmar åt att lägga och att Love fick en Alfons-docka. Och jag minns hur mamma satt själv i soffan med några paket runt om sig, hur jag nästan kunde ta på hennes ensamhet, så tydlig var den. Den minnesbilden värker i mig.

  

Det känns som en stor lättnad att ha avslutat den här krönikan för det speciella året 2012. Nu är det på pränt, alltså har det hänt.

God fortsättning!
//Mia