Efter en vecka av dagislämning som slutat med att en gråtande Anton försökt klamra sig fast vid min hals gick det äntligen bra idag. Litet darrande underläpp, men Anton sträckte till och med upp armarna mot fröken Lotta och följde villigt med henne in till frukostbordet. Skönt bra start på fredagen. Hoppas den goa känslan följer med in i helgen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar