Mamma: "Anton, visst är det roligt att faffor är här och hjälper oss med staketet idag?!"
Anton: "Ja, då går det snabbt!"
Så grymt effektiv är han, faffor Alf. Så att det är uppenbart även för en 3-åring. Tjoff, tjoff säger det bara. Sen har han grävt 2 stolphål. Och med välslipat ögonmått (eller möjligen vanlig bondröta!) är det perfekt i djup, lod och våg. Med hjälp av små fiffiga patentlösningar och en gammal bortglömd brocka som Alf slängde med på släpet var jobbet snart klart. Tjoff, tjoff, tjoff!
Som vi har grubblat på det här staketet. Thomas har drömt mardrömmar och haft svårt att sova. Nu är vi äntligen igång och stolparna gjutna! Det känns skönt. För att inte tala om vilken lättnad det blir när det är klart så att Anton inte kan komma ut på vägen.
Tack faffor för hjälpen! Utan dig hade vi fortfarande stått där och grävt med huvudet djupt nerstucket i tredje hålet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar