I söndags firade vi vår nyblivna 4-åring med släktkalas. Det blev en heldag, första gästerna kom kl 11 och de sista åkte hem kl 21. Det var en intensiv dag och själv sprang jag mest omkring och grejade med allt som skulle fixas. Plötsligt var korvbröden slut och sen korven också, men det löste sig efter en tur till macken. Anton var uppspelt och välte först ner en massa grejer från bokhyllan i sitt rum och sen kastade han en plastbringare som hamnade rakt på favorit-Saras näsa. Stackars Sara!! Och stackars Anton! Det märktes på stämningen att det var en fantastisk sommars sista utekalas. Avslappnat med ett uns av vemod. Det var som att vi alla ville krama ut de sista dropparna sommar och rulla oss i dem.
Kameran hanns inte med så mycket i år, det få jag erkänna. Men ett gäng bilder från tårtätning på trädäcket finns. Jag låter dem tala för sig självt.
Tack alla glada släktingar! För fina paket, för god stämning och för en härlig dag tillsammans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar